Har alltid varit väldigt mån om mitt utseende, på alla punkter. Försöker klä mig bra och passande beroende på vad jag ska göra; rockigt om jag är på festival, business på jobbet, och lite lagom slappt men ändå hyfsat snyggt till vardags. Dock har jag på senare tid haft ordentligt med issues när det kommer till min hy! Fram till för ungefär 2 år sen har jag alltid haft perfekt hy, tror jag haft max 10 finnar under min pubertet och uppväxt, jag hade en jäkla tur på den punkten faktiskt. Men jodå, när jag fyllde 19 så sket sig den statistiken.

Finnarna blommade ut, och jag såg ut som fan! Gick till en hudläkare för ett annat kortvarigt problem, och fick samtidigt medicin för acnen! Den gjorde susen, men för ett tag sedan var den slut, och sen dess har jag varit för lat för att ta mig till läkare för att förnya receptet.

Däremot har jag försökt gå härhemma utan smink för att lära mig hantera obehaget jag känner när jag är osminkad. Det var extremt svårt i början, fast det bara var min sambo och hans lillebror som såg mig. Detta är mitt lilla eldprov; jag tvättade av ansiktet, smorde in det, och tog ett foto. Detta är hur jag ser ut utan smink! Det kryper i mig, men fan, man får prova på olika metoder! Jag måste kunna känna mig snygg!

(Ursäkta för sjuk-halsduken jag har på mig, men måste hålla värmen kring halsen, haha!)

Puss! <3